onsdag 9 november 2011

Lite Zlatantankar!

Intensiva dagar kräver tid till reflektion och återhämtning! Men det är liksom lite mycket... igen;-)) För det är inte första gången utan det känns som om det händer lite för ofta.

Imorgon är det dags för en föreläsningsdag "Barnens bästa i fokus" - vi förväntar oss 140 deltagare och jag ska hålla föredrag. Idag kom vår föräldrastödsbroschyr som lämnades till tryck i sista sekund. Ska bli kul att lämna den ifrån sig imorgon. Nu hoppas jag det blir enklare för föräldrar att hitta vårt smörgåsbord av föräldrastöd. Å att resultatet sen naturligtvis kommer kommunens barn till del;-))
På fredag bär det av mot Borås för ytterligare föräldrastöd - nu till en metod för föräldrar med kognitiva svårigheter. Låter bra för det gäller ju att även kunna erbjuda dem som behöver extra stöd det!

Barns livsvillkor är väsentliga, idag har jag hört diskussioner om detta efter att Zlatans bok lanserats. Fotbollen har varit en frisk- och motivationsfaktor för honom. Kanske räddningen för att inte hamna i ett utanförskap! Vilket ansvar har idrottsrörelsen för att vara goda förebilder till ungdomar som saknar det hemma? Räcker det inte med att de sköter själva träningen, inte ska väl de behöva ta ansvar för livsvillkoren - eller?

Jag anser att föreningslivet har ett stort ansvar! Att ge alla en plats, vara goda förebilder, fair play ja det finns lite att bita i här! Men jag tror att vi är på god väg. Här kommer även föräldrastödet in. Att aga barn är inte tillåtet i Sverige - Zlatan åkte på däng av sin mamma. Att ge sina barn tid anses vara en friskfaktor - Zlatans pappa hade inte ork. Men trots detta älskar Zlatan sin mamma och sin pappa  - han har förlåtit och gått vidare. Visst låter det lite som en solskens saga å det kanske det är, men utanförskapet under Zlatans uppväxt kan ha varit en drivkraft för honom att lyckas i fotbollen? Men så är det helt klart inte för alla!

Gillar att Zlatan genom sin bok öppnar upp för en diskussion i frågan.

3 kommentarer:

  1. Oj, jag hade ingen aning om Zlatans uppväxt, starkt att hann berättar om det!

    SvaraRadera
  2. Oj, oj, oj här kan jag uppehålla mig länge.
    Maken som varit fotbollstränare i minst 10 år har verkligen fått uppleva både det ena och det andra av föräldrastöd kontra det motsatta. Våra killar har fått utstå "kamraters" illa beteende p.g.a att det varit "synd" om dessa killar utan föräldrastöd.
    D.v.s det är bättre de spelar fotboll än hänger på byn...
    Kanske räddar man en och annan som är illa ute men lillkillen, den blyge som också älskar sin fotboll han slutar komma till träningen där man blir både hotad, rånad och illa knuffad. Busen blir kvar - honom är det ju synd om - det kräver timmar av samtal med tränaren, strategier läggs upp, det lovas bättring och bättring, allt stöd sätts in för att rädda talangen.
    Visst, det kan naturligtvis löna sig men många är de barn som offras på vägen av busens dåliga beteende.
    Utifrån sett är kanske Zlatans historia beundransvärd (och vi älskar Zlatan) Men det finns bara en som honom.

    Att diskutera barns vilkor är ett av våra viktigaste frågeställningar och jag håller med om att föreningslivet spelar stor roll men det måste gälla ALLA barnen. ALLA barn är viktiga även de som sköter sig.

    Maken är borta minst 15 tim. i veckan med fotbollen + tid framför datorn och planeringsträffar, utvecklingssamtal mm. Många, många är de timmar vi suttit och diskuterat killarnas och föräldrarnas beteende (med min pedagogiska utbildning har jag bidragit så gott det gått) Gör jag rätt eller fel - är väl den stora frågan hela tiden.
    Att rädda barn är ett stort ansvar för bankmannen, snickaren & ingengören som finns under tränarjackan.

    Det blev visst en lång kommentar om detta intressanta och viktiga ämne och det hade varit jättekul att lyssna på ditt föredrag i dag. Hoppas du haft en bra och givande dag!
    Kram Monica

    SvaraRadera
  3. Glad över ditt långa inlägg Monica!
    När det gäller barns livsvillkor gäller det även de som sköter sig! Ingen ska bli utsatt av någon annan även om den är stjärnan i laget! Kan tänka mig att detta har varit en tuff tid för din grabb men även för tränarna.
    Att lägga ansvaret på tränarna som jobbar ideellt är inte min grundtanke - utan jag vill att det skapas förutsättningar för dessa tränare. Att de får stöd för att kunna verka som just fotbollstränare. Jag vill öka kunskapen om barns uppväxtvillkor och kunskapen om olika funktionsnedsättningar som påverkar hur barn/ungdomar fungerar i grupp. Att använda de professioner som finns i en organisation som tex kommunen att träffa tränare för att delge sin kunskap - precis som du har gjort när du coachat din man utifrån dina pedagogiska kunskaper!
    Det jag menar är att en meningsfull fritid och de förebilder som tränarna är kan vara livsavgörande för några barn/ungdomar som finns runt oss! Tillsammans blir vi starka♥

    SvaraRadera