Att strosa runt på en kyrkgård och läsa på gravstenarna kan jag tycka är rofyllt. Driver lätt iväg i tankarna när jag läser på gravstenarna. Funderar på hur det var att leva under den tiden som personen levde, hur bodde personen?, familjeförhållande osv osv. Förundras över att man ofta satte ut titeln på mannen som tex "Överskötaren Ivar Holmgren" född på 1800-talet med hans maka och dotter vars titlar förblir okända. Eller snarare så kanske man ska tänka deras titel som just "maka" och "dotter"!
Strosade runt på begravningsplatsen som finns på det som tidigare var Restads sjukhus, som var ett mentalsjukhus. Här ligger närmare 2000 personer begravda, de flesta patienter. Personal som jobbade på sjukhuset begravdes också på platsen men de fick vanliga gravstenar där namn och årtal var inristade.
Hela begravningsplatsen var kantad av gjutjärnskors där det inte fanns vare sig namn eller titel utan bara ett nummer. De som vilar där var människor som anhöriga inte hade råd att ta hem och begrava i familjegraven eller kanske snarare inte
ville ha hem då psykisk sjukdom var kopplad till skuld och skam.
Men här finns även en massgrav där soldater som dog av en svår dysenterisjukdom i samband med kriget vid svensk-norska gränsen tidigt 1800-tal.
2009 restes en minnessten för att postumt hedra dessa anonyma patienters minne.
Många tankar väcktes där jag gick och såg alla kors med enbart nummer på. Människovärde var en sådan tanke, människovärde då kontra nu. Människor ska ju ha lika värde oavsett. Min önskan är att det ska vara så men är det verkligen så?
Det tål att tänkas på ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar